Lou är i hundhimlen

Till minne av min fina Lou! ❤️💔💔
Hon blev bara 4 år. Jag hade trott att vi skulle få många fler roliga år tillsammans, men så blev det inte. Vi hann ändå uppleva mycket, arbete med får, vallhundsträning med fina kompisar, många tävlingar och resor. Till Norge, till Gotland och till unghundsSM bl a. Nu när vi började komma på hur man kör IK2 och såg fram mot nästa säsong och så tar allt slut! Hon hade också en valpkull. Jag tror att hon hade ett bra liv, bara alldeles för kort.😊
I september kände jag en liten knöl på hennes högra kind. Veterinären röntgade och sa att det var rotspetsabcess. Då bortopererades en tand. Efter det började något växa fort. Biopsi togs och det visade sig vara en bentumör, som var inoperabel. Så beskedet jag fick var att vänta tills den blev till besvär och ta bort henne då.
Det växte fort och 6 februari fick jag en veterinär operera bort det som växte i munnen. Men efter ett tag återkom det och blev större och större. Hela tiden har hon varit lika pigg och glad som vanligt. Det har varit fruktansvärt att bara se hur det blir värre och inte kunna göra något.
Varje gång jag har tänkt att nu måste jag ta beslutet, så har hon tagit en leksak och busat och visat mig att det är minsann inget fel på mig. Hennes pigga ekorrögon har lyst. Denna underbara, glada hund.
I måndags hjälpte hon mig när jag klippte fåren och jobbade på som vanligt. Tisdagnatt började hon blöda väldigt, och även onsdagnatt. Distriktsveterinären skulle komma på torsdag. Då var det dags, hon var väldigt trött och ledsen i ögonen. Så tungt, men det fanns inte längre något val. 😢
Vila i frid Lou, och hoppas det finns mycket får i hundhimlen! ❤️